Hilda Hänt   Varför är juli så mycket bättre i teori? En hel lång sommarmånad, massa idéer på vad man ska hitta på, sol varje dag, ska läsa 100 böcker, osv osv. Man sätter typ upp sig själv för besvikelse varje år. När det kommer en vecka av värmebölja klagar alla på att det är för varmt, och sen regnar det en vecka och då klagar man på det. Och man tror alltid att man ska ha så mycket mer tid än vad man har. Det är som att jag är mer stressad på sommaren för att hinna med alla mina planer än under resten av året. Och så känns det som att alla dagar bara slinker ur ens händer och snart är det augusti och då är det snart höst och då är det snart vinter. Hjälp.     Himmelskt & Helvetiskt   Himmelskt: Jag hade en vecka i Danmark med familjevänner som var helt magisk. Vi prickade in bästa veckan. Sol varje dag. Ett fantastiskt hus med strand både framför och bakom och såå härliga middagar med härliga människor varje kväll. Kändes som man var i södra Europa. Det var något magiskt i luften faktiskt. Jag tycker ändå att jag varit bra på att utnyttja mina lediga dagar mellan allt jobb vilket gjort att jag ändå haft för mig en del trots att jag inte haft så mycket planer. Bland annat hälsade jag på Ebba på Smögen över en helg. En kort vistelse, men så trevligt. En liten mini weekend sådär. Jag hann till och med att träffa gamla Växjö vänner! Men om jag bara får säga en specifik kväll som höjdpunkt för sommaren är det enkelt min utgång med Alva (och Ebba). Det var så spontant. Vi åkte hem från Danmark på morgonen, på ett laddstopp i Linköping duschade jag och fixade mig hos Hedvig, sen blev jag avsläppt i Gullmarsplan 00 och tog en uber raka vägen till Hallwylska. Men asså spontana utgångar när man har 0 förväntningar blir alltid så fruktansvärt roliga. Har craveat en sån utgång.     Helvetiskt: Ja det får väl bli jobbet då. Har ändå kommit in i det nu så det går hyfsat, men det är tråkigt att få så få lediga dagar i streck så jag kan hitta på mer saker. Önskar i efterhand att jag sagt att jag ville jobba mindre, men det kommer kännas skönt i plånboken i augusti och september. Det är många vänner jag inte hunnit träffa! Apropå att överskatta hur mycket tid man har under sommaren. Dessutom är ju alla bortresta när man själv är hemma. Det är lite tråkigt.       Att vara ett krångelbarn Jag har alltid varit ett krångligt barn. Lite smått neurodivergent sådär. Kläder ska sitta på ett väldigt specifikt sätt, det är jättenoga med vissa rutiner, och maten ska vi inte ens prata om. Jag är uppvuxen med syskon som inte riktigt är som jag, och särskilt en lillebror som inte är blyg med att påpeka mina beteenden - att jag borde växa upp och att jag är bortskämt osv. Många gånger har jag önskat så att jag inte vore som jag var. Men jag har insett en fördel med att vara krånglig. Nämligen att man förstår andra krånglisar. Jag har jobbat både med små barn och nu äldre och jag det är så många olika typer av människor jag jobbar med. Även om de inte har exakt samma rutiner som jag, så kan jag ändå förstå ATT vissa särskilda saker är viktiga för de. Jag upptäckte det häromveckan när jag jobbade, och det kändes väldigt fint att kunna verkligen visa för en annan krånglis att jag förstår. Jag tycker inte du är krånglig, jag förstår.         Tacksamhet <3 bullerbyn att hag fått bättre självkänsla genom åren att min surf tog slut så att jag började läsa mer att ha nya äventyr framför mig att få en riktig lön igen   Jagar efter vind - mitt EP släpp: Jag ska släppa en EP, min allra första! Namnet på EPn - ”jagar efter vind” - kom när jag läste bibeln för kanske ett halvår sen. Det finns en bok som heter predikaren. Om jag skulle sammanfatta den i en mening skulle det vara; allt är förgängligt och ett jagande efter vind. Jag tyckte det var så himla fint. I början när man inser att allt är förgängligt känns det rätt tungt, nästan lite klaustrofobiskt. Men när jag verkligen verkligen tog in att ALLT är förgängligt kändes det istället befriande. Det finns så mycket i livet man vill kontrollera och hålla hårt i, och det är en sån lättnad att inse att man inte behöver det. Något jag ofta haft mycket oro kring är vänner och relationer. Jag vill alltid försäkra mig om att mina vänner fortfarande tycker om mig, och om vi inte hörts av på länge skapas en otrolig osäkerhet inom mig. Men när jag blivit äldre har jag insett att relationer inte behöver vara så svartvita. Allt som finns är inte att ha någon väldigt nära och att inte ha någon alls. Det är okej att ha vissa människor i ett mellanläge i sitt liv också. Dessutom, en vän som jag ständigt behöver jaga kanske inte är en vän jag vill ha. Men att inte jaga en människa behöver inte betyda att stöta bort den helt ut sitt liv. Jag kan fortfarande svara glatt ifall de hör av sig En människa har nog också lättare att komma om de inte känner sig jagade. Generellt är livet inte så svartvitt som jag tänkte att det var när jag var tonåring. Men det hade jag kunnat skriva en bok om vid det här laget. Jag är så stolt över mig själv att jag har kommit så långt i min musik och att våga släppa mina låtar. Jag hoppas de ska ta emos väl! -   Vad väntar i augusti? Känns rätt sjukt att tänka att jag ska ha ett helt nytt liv i slutet av denna månad. Det känns på nåt sätt som så långt fram. Men jag ser fram emot det!!!   Jag har bokat ett gig! Det är min första egna spelning och det känns så kul. Men även lite orosfyllt. Jag tänker på allt som kan gå fel. Och jag tycker det är så jobbigt att ställa krav på folk som ställer upp som instrumentalister gratis. Men men. Det ska bli kul! Jag ser fram emot resten av mina dagar i Stockholm, för att sedan komma till en ny plats för nya äventyr. Det känns spännande, men ändå på ett annat sätt en förra hösten. Då kändes som en helt ny värld. Nu känns det som att jag bara vill fortsätta rida på vågen. Vara ännu mer fokuserad på att färdigställa låtar och släppa. Och kul att uppleva folkislivet!         Tack JULI <3